Konnichiwa!!

Förlåt för att vi inte bloggat på lääääääänge men jag går 1:a året på gymnasiet och Kawaiielwira har det också tufft i skolan fast hon går i 9:an men NU så ^.^ 

Nu ska vi skriva novellen One Litre of tears <3 Och den utspelar sig i japan som i serien ^^ 

Och här kommer roll listan :)

YOHIO - Aya Ikeuchi 

Shioka Ikeuchi - Shioka Ikeuchi (mamma)

Mizuo Ikeuchi - Mizuo Ikeuchi (pappa)

Ako Ikeuchi - Ako Ikeuchi (storasyster)

Hiroki Ikeuchi - Hiroki Ikeuchi (mellanbror)

Rika Ikeuchi - Rika Ikeuchi (lillasyster)

Mari Sugiura - Seike Sugiura (bästa vän)

Yuji Kawamoto - Mina Kawamoto (YOHIO's första kärlek)

Haruto Yoshifumi - Sakura Yoshifumi

Tomita - Kisshu (en kille som gillar Sakura och är avundsjuk på YOHIO)

Asumi Oikawa - Yuya Oikawa (rumskamrat till YOHIO, har samma sjukdom)

Luna (YOHIO's hund^^)

Så det var roll listan nu börjar avsnitt 1 "The beggining of my youth"

p.s vi skriver alltid ur YOHIO's perspektiv 

Hej jag heter YOHIO Ikeuchi, för 10 så var jag 15 och fick en sjukdom som heter Spinocerebellar ataxia. Det är en genetisk sjukdom som säter sig i hjärnan, först tappar man långsamt förmågan att gå sen blir synen sämre, man får svårt att skriva sen tappar man förmågan att prata, man tappar sen förmågan att äta och andas. Tyvärr så finns det inget känt botemedel mot sjukdomen och den dödar patienten långsamt. Jag vart 25 år och under tiden skrev jag som en dakbok varje dag enda tills jag inte längre kunde hålla i en penna. Det här är min berättlse och den börjar när jag var 15 år....

Jag vaknar av att mamma kommer in och väcker oss "Ohayou! Dags att gå upp! skolan börjar idag, sommarlovet är slut!" "Va??" säger jag trött och vaknar, just det idag börjar jag gymnasiet. Jag går upp och klär på mig och går in till köket där pappa står och gör Tofu. Min familj äger nämnligen en Tofu butik "Ohayou! Sovit gott?" Ler pappa när jag kommer in "Hai! Jag har sovit gott pappa!" ler jag och börjar hjälpa till "Du behöver inte hjälpa till nu, du behöver också äta frukost" säger pappa "Men det är mycket roligare att hjälpa andra" ler jag och fortsätter. Efter en stund kommer min bror Hiroki in "Ohayou!" säger han och sätter sig ner och äter sin frukost "Bra alla är uppe, men vart är Ako?" säger mamma och tittar sig omkring "Hon sover fortfarande" säger jag och fortsätter. Pappa går och väcker henne och efter en stund kommer dem in. "Ohayou...." säger Ako trött och gäspar "Ohayou!" säger jag glatt och ler. "Ni kanske ska fixa er inför skolan?" Säger mamma sen efter en stund "Jag har redan gjort det" säger jag och ler men Ako har inte fixat sig en så hon går och gör det. Efter en stund blir det dags att gå till skolan, jag har bestämt att jag ska möta min bästa kompis Seike i skolan så jag skyndar mig till bussen och åker iväg. Men jag lyckas somna på bussen och missar hållplatsen. Efter en stund vaknar jag upp och ser att det är tomt på skolelever *Tusan! Jag missade hållplatsen!* tänker jag och hoppar av bussen vid nästa hållplats och börjar springa mot skolan. Sen helt plötsligt så ramlar jag, jag plockar snabbt upp mina grejer och springer halltandes mot skolan. Seike står och väntar otåligt på mig men går in för att skolan snart börjar. Jag hör sen hur det ringer in *Nej! Jag kommer försent!* tänker jag och springer snabbare sen snubblar jag igen och lyckas välta om kull flera cyklar. Jag tittar upp och ser en tjej som ser ut att gå i samma klass som mig, då ser jag hur jag råkat välta hennes cykel också. -"Gomenasai! jag är så klumpig!" säger jag och haltar mig fram för att ta upp hennes cykel. "Du måste skämta med mig!" säger hon och hjälper mig ta upp alla cyklar. Efter en stund börjar det regna så jag springer till mina grejer för att ta upp dem, hon tar sin cykel och går mot mig och ser att vi går i samma klass. "Vill du ha skjuts?" säger hon och tittar på mig. Jag tittar förvånat på henne men hoppar på och får skjuts till skolan. När vi kommer fram så tittar hon på mig "Det blöder på ditt knä, gör det inte ont?" säger hon och pekar på mitt knä. Jag tittar ner och ser såret "Va? Nej, så ont gör det inte" säger jag och går in till skolan halltandes. Hon går till mig och säger "Du borde nog få det undersökt" säger hon och tar mig till sjuksyster. Jag får ett förband på mitt knä och sen kommer en lärare och undrar varför vi är så sena. Hon tittar på mig och sätter sig ner. "Gomenasai, jag ramlade på väg till skolan och hon här hjälpte mig till skolan så att jag inte skulle komma försent" säger jag och tittar på henne. Men hon ignorerar mig och tittar bort "Gjorde du?!" säger läraren och tittar på henne hon hinner inte säga något innan han börjar gratulera henne. Sen frågar han efter våra namn "Ikeuchi YOHIO" säger jag och hälsar "Yoshifumi Sakura" säger hon tyst och hälsar. Sen går vi till våra lektioner. Sen när vi sitter hemma och äter berättar jag vad som hänt "Ååhh, går ni i samma klass?" säger mamma och ler 

"Ja, det gör vi.." suckar jag. "Ååhh vad kul! Vad heter hon?" frågar mamma nyfiket

"Yoshifumi Sakura" Säger jag och äter. 

Nästa dag

Jag vaknar först av alla och springer ner för att hjälpa till lite. Sen tar jag på mig min nya skoluniform och går ner och äter frukost "Ååhh vad fin du är YOHIO i din skoluniform, kan vi inte ta bilder?" säger mamma. "Visst" säger jag och ler sen går jag ut och pappa tar massa bilder på mig och sen på mig och mamma. Sen sammlar pappa hela familjen och tar ett familjekort innan jag sticker till skolan. "Var försiktig!" ropar pappa, jag nickar men snubblar lite men fortsätter att springa till skolan. Mamma tittar oroligt efter mig men återgår sen till jobbet. När jag kommer till skolan så säger läraren att vi ska välja klassföreståndare men ingen vill va så han väljer den som är först på klasslistan och sist. Det vart jag och Sakura. Så vi går fram och presenterar oss för klassen sen ska vi välja song till någon skolgrej och Sakura lägger över allt arbete på mig. Jag berättar allt sen när jag kommer hem "Och Sakura gör ingenting, hon lägger bara över allt arbete på mig" säger jag och äter "Va? har du blivit klassföreståndare? Vad kul!" säger mamma och pappa utan att lyssna på vad jag sa om Sakura. "Hade det inte varit för Sakura så hade det inte hänt, vi borde bjuda över henne" säger mamma "Va?" säger jag och stirrar på mamma. "Vi bjuder över henn på Tofu" säger pappa. Jag suckar och försöker ta upp en tofu bit med mina ätpinnar men det går inte så bra. "YOHIO du är visst inte så bra att äta med ätpinnar du" säger min lillasyster Rika. "haha du är ju såklart bättre en mig" ler jag och får tillslut upp Tofu biten. Jag går sen till mitt rum och gör mina läxor men sen kommer mamma in och berättar att jag ska till sjukhuset. "Till sjukhuset? Varför då?" säger jag och tittar på henne "Jag är bara orolig, du tappar saker hela tiden och snubblar" säger mamma "Jag är nog bara trött, det är allt" säger jag och skrattar "Men, men" säger mamma

"Sluta skrämma mig mamma, det blir läskigt när en undersköterska vill att man ska till sjukhuset" säger jag "Jag vill inte skrämma dig men jag vill bara att du ska undersökas" säger hon "Okej om du så gärna vill det då" säger jag och ler. "Vad bra" säger mamma och går. Sen kommer Ako in "Jag har duschat klart!" säger hon "Du kan duscha nu" säger mamma "HAI!" säger jag och går mot badrummet. 

Nästa dag

Jag vaknar tidigt som vanligt och klär på mig min skoluniform och går ner och hjälper till innan jag äter frukost. Sen står mamma och pappa och vinkar iväg mig som vanligt när jag ska till skolan. Jag börjar springa men tappar balansen och faller mot marken. Pappa springer mot mig och ropar på mamma "Shioka! YOHIO mår du bra?" säger pappa oroligt. Jag har slagit i mig i hakan och blöder mycket. Mamma kommer springandes mot mig och tar pappas handuk och lägger den som ett tryck mot mitt sår på hakan. "Kan du stå upp?" säger mamma och hjälper mig upp, jag nickar gråtandes och vi går mot bilen. Jag sätter mig i bilen och mamma kör mig till sjukhuset medans pappa stannar kvar med Rika. När vi kommer fram hjälper mamma mig ur bilen och jag får snabbt hjälp. Efter en stund när jag gått ut ur rummet ser jag Sakura "Vad har hänt med ditt ansikte?" frågar Sakura och pekar på mitt plåster på hakan "Jag ramla" säger jag och tittar ner. "Men vad gör du här? Är du sjuk?" frågar jag. Sakura sätter sig ner och säger "Jag har inte länge kvar att leva, jag började precis i en ny skola nu och allt" säger hon "Va? Du måste skämta" säger jag "Det var en lögn" säger hon och tittar på mig. "Va?" säger jag. Hon börjar prata och det mesta hon säger är lögner men många som jobbar här hälsar så hon säger sen "Min pappa är chefen för sjukhuset" säger hon "Jaha, är det också en lögn?" säger jag "Ja..." säger hon tyst och skrattar. Sen efter ett tag kommer mamma ut "YOHIO, när vi ändå är här så kan vi göra en undersökning" säger hon "Undersökning?" säger jag frågande men följer efter. Där inne står en doktor "Jag vill göra olika tester på dig" säger han. Jag börjar med att gå runt fram och tillbaka i rummet, sen ska jag stå på ett ben och jag märkte att min balans var jätte dålig. Sen ska jag ta fingret från näsan och pricka det på hans finger och när jag gör det snabbare blir det jätte svårt. Sen röntkar dem mig. "Är det något fel på mig?" säger jag och tittar på doktorn. "Jag vill att du skriver ner allt som händer varje dag som inte är bra" säger han "Ehh okej.." säger jag förvånad "Om du tycker det är svårt, så skriv det som en dakbok" säger han och ler. "Dagbok?" säger jag förvånat. Men när jag kommer hem så börjar jag skriva på min dakbok. 

Shiokas perspektiv

Jag sitter på barnavdelningen och jobbar och när jag ser dem små barnen gå omkring så märker jag att det är likadant som när YOHIO försökte hålla balansen på undersökningen tidigare. Sen ringer doktorn upp mig och vill att jag omedelbart kommer till honom. "Om det är möjligt ta med dig din man" säger han till mig. När jag kommer fram säger han "Vart är din man?" "Jag kom själv, Det är okej för jag är undersköterska men var läkare förut." säger jag 

Doktorn ber mig sätta mig ner sen tittar han på mig och säger "Även om det tar lång tid så blir sjukdomen värre för varje dag. För även om de motoriska nerverna är förstörda så kommer organen att fortsätta att fungera, för han kommer inte att kunna gå när han vill gå, han kommer inte kunna prata när han vill prata. YOHIO måste förberedas på att verkligen förstå vad det är som händer honom. Det är en hemsk sjukdom" säger han och tittar på mig. 

"Det finns ett botemedel....eller hur?" säger jag och tittar på honom 

"Det kan det? Eller hur?" säger jag igen

" Från vad jag vet...så finns det inte något fall där någon har blivit helt frisk från sjukdomen" säger han och tittar på mig. 

Så det var del 1 av One Litre of Tears

Hoppas ni gillar den^^ 

 

Jim Lönnkvist

9 januari 2015 21:47

Denna novell är väldigt fint skriven,den griper tag i en så man måste
bara läsa allt man vill inte missa något av detta
Mycket kärlek men också sorgsenhet novellen är väldigt bra
o man kan inte hålla tårar borta
It's 💔 my 💝

Johanna

10 januari 2015 01:28

Tack så mycket, vi blir väldigt glada av din fina kommentar :)

Vi är glada att du gillar novellen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!     Idag den 20/9 2014 så hade Seremedy sin sista konsert. Det är 2 år sen idag, kan verkligen inte fatta att det redan har gått 2 år. Jag saknar dem så sjukt mycket :(    Men konserten var så magisk, underbar men ändå så sorlig...

Konnichiwa!   Genki desu ka? Genki desu^-^     Vad vill ni läsa här på bloggen?^^ Har lite idé torka just nu :/    Vill ni ha nyheter om YOHIO och hans band DISREIGN? Läsa noveller? Fakta om YOHIO? Ja vad vill ni läsa här?^^   Komme...

Konnichiwa minna!   Genki desu ka? Genki desu^-^   Förlåt för att jag har varit borta så mycket, men jag har varit så upptagen med skola och allt :0 Men nu är jag tillbaka^-^     I tisdags så skrev YOHIO en riktigt rolig nyhet på inst...

Konnichiwa!   Här kommer del 3 av One Litre of Tears Special   Hoppas ni gillar den ^-^    Sakura's Perspektiv   Jag tittar upp på himlen sen på Mizaki "Jag minns också när Yohio's familj hade bjudit mig på bröllop" säger jag och ler....

Konnichiwa!   Här kommer del 2 av One Litre f tears special   Hoppas ni gillar den ^-^    Sakura's Perspektiv   Jag står kvar på sjukhustaket och tittar upp mot himlen, jag har tårar i ögonen och Mizuki sitter i rullstolen bakom mig. ...