Konnichiwa! 

Här kommer del 6 av Rosuto^^ 

Hoppas ni gillar den :)

Yohio's Perspektiv

(ser ut som på bilden)

Det går flera dagar och jag har inte kommit ut från mitt hotellrum, jag ligger på sängen och stirrar upp i taket när det knackar på dörren. "Vem är det?" säger jag. "Mizou, kan jag snälla få komma in nu?" säger han. Jag suckar "Okej då" säger jag. Han öppnar dörren och går in, han stänger dörren och går till mig och sätter sig på en stol bredvid mig. "Du, vi måste åka nu" säger han. Jag tittar på honom och skakar på huvudet "Jo, mitt plan går om 5 timmar" säger han. "Jag vill följa med hem" säger jag. "du har ingen biljett" säger han. "Jag kan köpa" säger jag. Han skakar på huvudet "De är slutsålda" säger han. "Men jag vill inte vara kvar här" säger jag och sätter mig upp. Han smeker mig på huvudet "Det är för ditt eget bästa" säger han. "Men mormor och morfar då?" säger jag. Han suckar "De älskar dig verkligen Yohio av hela deras hjärtan men de är gamla och trötta" säger han. Jag känner hur tårarna kommer och tittar på honom "och mormor har blivit sjuk och morfar måste ta hand om henne" säger han. "Jag kan hjälpa" säger jag. Han skakar på huvudet ledsamt, jag tittar ner och börjar gråta. Han håller om mig och smeker mig på ryggen, jag lutar mig mot hans bröst och gråter. Han smeker mig på ryggen och jag fortsätter gråta, jag tittar sen upp på honom med tårar som rinner "Lämna mig inte här" gråter jag. Han håller om mig "Vi ses nog snart igen ska du se" säger han och håller om mig. Efter en stund har jag lugnat ner mig och vi sitter i bilen påväg till Booth och Brennan, efter en stund kommer vi fram. Det är ett vitt stort hus med en stor tomt, det växer massa blommor där och det finns ett stort träd på sidan av huset. Jag hoppar ur bilen och tittar på huset, Mizou står bredvid mig och vi går mot huset och jag följer sakta efter. Han knackar på dörren och Booth öppnar "Hej, varsågoda och kom in" ler han. "Tack" ler Mizou och går in. Jag följer sakta efter och tittar mig omkring, när vi kommer in i hallen så ser jag köket. "Vill ni ha något att dricka?" ler booth. "bara tea blir bra" ler Mizou. Han nickar och gör tea, mizou går in och sätter sig på en stol vid bordet. Jag sätter mig bredvid och tittar ner, efter en stund kommer booth och ger oss teat och sätter sig vid bordet med ett papper. Sen kommer brennan och sätter sig bredvid booth "Så det är bara att skriva under" säger booth och ger Mizou pappret och en penna. Jag tittar på Mizou "skriva på vad?" frågar jag. Mizou skriver under och ger det tillbaka till booth. Booth ler och skriver under det med Brennan "Vad gör ni?" frågar jag. "Det är ett papper om adoption. Nu har de adopterat dig" säger mizou. Jag stirrar på honom "Men...." säger jag och tårarna kommer igen. Han håller om mig "Det kommer bli bra" säger han. Jag skakar på huvudet och försöker hålla gråten inne, han smeker mig på huvudet. Efter en stund är det dags för honom att åka, vi följer med honom ut och tittar på honom. "Tack för hjälpen Booth och Brennan" säger han och ler. "Ingen orsak" ler Booth. "Och tack för att ni kan ta hand om Yohio" ler han sen och bugar. De ler och nickar, jag tittar på Mizou med tårar som rinner och jag snyftar. Mizou lägger sina händer på mina axlar "Yohio" säger han och tittar på mig. Jag tittar på honom och snyftar "Ta det lugnt, det finns ingen orsak till att gråta. Jag kommer nog snart och hälsar på, okej?" säger han. Jag nickar snyftandes "Lovar du?" snyftar jag. "Yakusoku shimasu (Jag lovar)" säger han och torkar bort mina tårar. "Sayonara" säger han sen och kramar mig. "Sayonara" snyftar jag och kramar tillbaka. Han släpper mig sen och går till bilen och hoppar i, jag snyftar och tittar på honom och går sakta mot bilen. Han startar den och börjar åka, "lämna mig inte" snyftar jag tyst och springer efter. Han fortsätter åka, "lämna mig inte" gråter jag och springer efter. "Yohio stanna" ropar Booth och springer efter. Jag fortsätter springa och tillslut får Booth tag i min arm och håller fast mig, jag försöker slita mig loss och jag gråter och ser hur Mizou åker iväg och tillslut ser jag inte bilen längre. Jag gråter och försöker slita mig loss, Booth tar mig tillbaka in och stänger dörren. Jag gråter och tittar på honom, "kom här" säger han och går upp för en trappa. Jag gråter och följer sakta efter, han öppnar sen en dörr och visar att jag kan gå in. Jag gråter tyst och går in och tittar mig sen omkring i rummet och tittar mig omkring. 

(ser ut som på bilden)

Jag går sakta in och sätter mig på sängen och jag tittar sen ner och ser ett par kartonger. Jag öppnar en och ser många av mina grejer och kläder. Jag tittar på dem "Mizou skickade efter dem" säger Booth och tittar på mig. Jag nickar sakta och tar upp en av mina kläder och tittar på den. Jag ser sen en bild på mig och Kyary, jag tar sakta upp bilden och lägger mig på sängen och tittar på bilden. Booth går sakta mot mig "Kan ni snälla gå ut? Jag behöver vara själv" säger jag tyst. Han tittar på mig "okej, jag förstår" säger han och går sakta ut ur rummet med Brennan och stänger dörren. Jag tittar på bilden och en tår rinner ner längs min kind och jag börjar gråta. 

Så det var del 6 av Rosuto^^

Hoppas ni gillar den^^

//Jonna

Konnichiwa! 

Har ni lyssnat på Disreign's nya singel Until the Fade?

Jag stannade uppe till 00:00 för att lyssna på den^^

Jag älskar den låten, kan inte vänta tills jag får se musik videon! :D 

Enligt Jenzzih så ska den komma upp i eftermiddag :)

Jag skriver mer när jag har sett musik videon^^ 

Sayonara mata nee! 

//Jonna