Konnichiwa! 

Här kommer min nya novell^^ 

Den heter Ikite iru :)

Det är japanska och betyder Alive :)

Hoppas ni kommer gilla den^^ 

Nicole's Perspektiv

När jag var liten så sa mamma att man är en liten så kommer man från en bit av himlen. Och en del föräldrar planerar det perfekta barnet medans andra blir till av en slump. Jag är däremot inte någon slump. Jag är skräddarsydd, jag är född för att rädda min brors liv. Han fick reda på vid 2 års ålder att han hade leukemi. Läkarna föreslog ett donator barn för att rädda honom, då födde de mig. Ibland undrar jag hur det skulle ha varit om Yohio aldrig vart sjuk. Men slumpen eller inte, jag finns nu.

Jag sitter på verandan och läser en tidning "japan? Varför vill du dit igen?" Säger jag och tittar på Yohio. Han ler och tittar upp på mig, han har jeans och en rosa tröja. På huvudet har han en rosa scarf med svarta detaljer. "För att där finns det vacker och fin natur och kultur. Och jag saknar japan. Plus jag är ju bara hemma hela dagarna" säger han och ler och sätter sig framför mig. Jag ler och nickar. En stund senare ropar mamma att det är mat. Vi går in och sätter oss och äter med de andra. Jag ser sen hur Yohio ler och tittar på mig och jag fattar vad han tänker på.

Yohio's perspektiv.

"Mamma, vill du höra ett skämt jag och Nicole kom på?" Ler jag och äter. "Visst" säger hon och äter. "Vad är ditt stjärntecken?" Ler Nicole och tittar på mig. "Cancer (skorpion)" ler jag. "Cancer?" Säger hon. "Nej, jag är lejon men jag har cancer" ler jag och tar av mig koftan och visar min rosa tröja med en svart skorpion och så står det cancer. Alla andra buar medans jag och Nicole skrattar. "Byt tröja" säger mamma och tittar på mig. "varför? Jag gillar den" säger jag. "Ja finner den inte trevlig vid matbordet och skämta inte om din sjukdom" säger hon. Jag suckar och ställer mig upp och går till mitt rum. Efter en stund kommer jag tillbaka i en ny tröja. Jag äter tills jag är klar "var det gott?" Frågar mamma. Jag nickar "det var gott" ler jag sen går jag iväg. "Vart ska du?" Säger mamma. "På toa, ska du hänga på?" Ropar jag och skrattar. Jag går in i badrumet sen tittar jag in i spegeln och fixar iordning min scarf på huvudet och tittar lite på mig själv. Jag går sen in i rummet och lägger mig på sängen och tittar upp i taket, "Vad ska jag göra nu?" säger jag tyst för mig själv. Jag sätter mig sen upp i sängen och tar fram en av mina manga böcker och läser lite. Vi sitter sen senare ute hela familjen och har det roligt, mamma, NIcole och min bror Andreas hoppar studsmatta medans jag blåser såpbubblor och tittar på med pappa. Det är de här stunderna jag älskar med livet, när allt är roligt och jag och familjen har det trevligt ihop. 

Nicole's Perspektiv

Jag har gått en stund men äntligen har jag kommit fram, jag går in och träffar en kvinna. "Hej, jag vill prata med Alexander Campell" säger jag. Hon tittar på mig "Har du bokat tid?" frågar hon. "Nej, men jag måste träffa honom" säger jag. Hon nickar och knackar på dörren "Det är en tjej här som vill prata med dig" säger hon och öppnar dörren. "Ledsen scout flickan men jag vill inte ha några kakor" säger han. "Jag är ingen scout flicka, jag behöver bara prata med dig. Det är viktigt" säger jag. Han suckar "okej, en stund då" säger han. Jag går fram och sätter mig i stolen och kvinnan stänger dörren och går iväg. "Så vad vill du?" frågar han. Jag tar fram en bunt papper och ger dem till honom "Jag vill stämma mina föräldrar för att få bestämma över min egen kropp" säger jag. Han tittar på mig "Vad menar du?" frågar han. "Min bror har leukemi och ända sen jag föddes har jag varit hans donator" säger jag. "Men så kan de inte göra?" säger han. "Säg det själv till dem, det har jag försökt säga hela mitt liv. Yohio hade inte varit vid liv om jag inte hade fötts." säger jag. "Du skämtar eller hur?" säger han. Jag tittar på honom med en alvarlig blick, han tittar sen i papprerna och läser dem. "Sekunder efter att jag föddes så gjorde man en benmärgstransplatation men det hjälpte inte, man gjorde det igen och gav honom vita blodkroppar också" säger jag och tittar på honom. Han nickar och läser igenom papprerna "Och nu ska han få din ena njure annars dör han?" säger han och tittar på mig. Jag nickar sen tar jag fram pengar "det här är lite över 800kr, jag vet att det inte räcker men det är allt jag har. Jag behöver din hjälp, snälla" säger jag och ger honom pengarna. Han tar imot pengarna "Jag hjälper dig" säger han. Jag nickar och ler lite sen går jag hem. 

När jag kommer in så ser jag hur pappa står i telefon och pratar "Han har 38,7 i feber. Ska vi komma upp?" säger han. Jag ser sen hur mamma går upp till övervåningen med massa täcken "Vad har hänt?" frågar jag. "Din bror har fått feber och är sjuk" säger hon. (här) Jag går sakta upp till övervåningen "Yohio?" säger jag och går mot badrummet. "Yohio?" säger jag igen. Dörren öppnas och han tittar på mig med näsblod som rinner. Jag tittar ledsamt på honom, han går sen mot handfatet och hostar och tittar på mig med tårar i ögonen och håller handen för näsan och munnen. Jag tittar shockat och ledsamt på honom. 

Så det var del 1 av Ikite iru :)

Hoppas ni gillar den^^ 

//Jonna

 

j lönnkvist

28 april 2015 20:53

Men gud så hemskt asså för stackars YOHIO
och va hemskt för Nicole,vilken position hon
har hamnat i,vilka val som ska göras.....

Johanna

29 april 2015 09:26

Ja, mycket svåra frågor är det :o

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!     Idag den 20/9 2014 så hade Seremedy sin sista konsert. Det är 2 år sen idag, kan verkligen inte fatta att det redan har gått 2 år. Jag saknar dem så sjukt mycket :(    Men konserten var så magisk, underbar men ändå så sorlig...

Konnichiwa!   Genki desu ka? Genki desu^-^     Vad vill ni läsa här på bloggen?^^ Har lite idé torka just nu :/    Vill ni ha nyheter om YOHIO och hans band DISREIGN? Läsa noveller? Fakta om YOHIO? Ja vad vill ni läsa här?^^   Komme...

Konnichiwa minna!   Genki desu ka? Genki desu^-^   Förlåt för att jag har varit borta så mycket, men jag har varit så upptagen med skola och allt :0 Men nu är jag tillbaka^-^     I tisdags så skrev YOHIO en riktigt rolig nyhet på inst...

Konnichiwa!   Här kommer del 3 av One Litre of Tears Special   Hoppas ni gillar den ^-^    Sakura's Perspektiv   Jag tittar upp på himlen sen på Mizaki "Jag minns också när Yohio's familj hade bjudit mig på bröllop" säger jag och ler....

Konnichiwa!   Här kommer del 2 av One Litre f tears special   Hoppas ni gillar den ^-^    Sakura's Perspektiv   Jag står kvar på sjukhustaket och tittar upp mot himlen, jag har tårar i ögonen och Mizuki sitter i rullstolen bakom mig. ...