Konnichiwa! 

Här kommer del 2 av Family Trouble^^

Hoppas ni gillar den :)

Yohio's Perspektiv

Vi sitter i bilen på väg hem och jag äter pocky och tittar ut genom bilrutan. "Yohio, vad har jag sagt om att springa iväg?" Säger Philip och suckar. Jag svarar inte utan fortsätter titta ut. Han suckar och frågar igen. Jag tittar på honom "att jag inte får?" Frågar jag och tar en tugga av min pocky. Han nickar "gör inte om det. De kunde ha varit farliga" säger han. "Men det var de ju inte?" Säger jag. Han suckar. Efter en stund kommer vi hem och jag går in och jag äter min pocky. Men jag ser inte Sofie komma och jag krockar med henne och hon spiller drickan över sig som hon höll i ett glas. Hon stirrar på mig "ops" fnissar jag och sätter mig ner i soffan. "Se dig för din idiot" skriker hon. "Sluta kalla mig för det" säger jag och tittar på henne. Hon tittar på mig "men du är ju en, du tänker ju inte" säger hon argt. "du är en baka" säger jag surt. Hon stirrar på mig "vad sa du?" Fräser hon. "Att du är en b a k a, baka" säger jag surt. Hon stirrar på mig argt och smäller till mig bak i huvudet och går sen till sitt rum. Jag tittar ledsamt ner och gråter, Philip ser mig och springer till mig och kramar mig "vad hände?" Frågar han. Jag snyftar och tittar på honom "Sofie kalla mig för idiot för att jag gick in i henne och att jag inte tänker" snyftar jag. Han suckar och tittar upp mot trappan "Sofie, kom ner nu" ropar han. Efter en stund kommer hon och stirrar på honom "vad?" Fräser hon. "Vad menar du med att slå honom? Du vet att du inte får det" säger han. "Vad? Han gick in i mig" säger hon. "Och han tänker aldrig" säger hon sen. Han suckar "han såg dig inte och du vet att han var med i en olycka och kan inte rå för vad han säger och gör" säger han argt. Jag gråter och tittar på dem och springer in i mitt rum och stänger dörren. Jag sätter mig ner på sängen och gråter "varför hatar hon mig?" snyftar jag och torkar bort mina tårar. Jag lägger pocky asken på sängbordet och lägger mig ner på sängen och somnar. Några timmar senare vaknar jag av att någon knackar på dörren, jag tittar upp mot dörren. "Det är öppet" säger jag och lägger mig ner igen. In kommer Philip med vatten och tabletter. "Hur mår du?" frågar han. Jag tittar upp "Bra, tror jag" säger jag tyst. Han suckar och sätter sig på huk framför mig "Du, jag tror nog bara att hon vart arg. Hon menade inget illa" säger han. Jag sätter mig upp i sängen "Men hon håller ju på så hela tiden" säger jag. Han suckar "Bara strunta i det hon gör, okej?" säger han. Jag nickar sakta, sen ger han mig tabletten. "Måste jag ta det här?" suckar jag. Han nickar och ger mig vattnet, jag sväljer tabletten med vattnet och ger honom glaset. Han ler och ruffsar mig i håret "det är mat snart men du kan gå ut en stund, det är så fint väder" säger han. Jag nickar och går ner och Sofie stirrar på mig, jag tittar på henne och går ut. Jag suckar och tittar mig omkring, jag klättrar upp i trädet och tittar mig omkring. Jag kommer sen på att jag har Seike's nummer i fickan. Jag tar upp pappret och min mobil och ringer honom. "hej det är Seike" svarar han. "Hej Seike, det är jag. Yohio" säger jag. "Hej Yohio, kul att ringde!" säger han glatt. Jag skrattar bara, "Så kan du spela med oss?" frågar han sen. "Jag vill, men jag får fortfarande inte" säger jag. "Åh, hur gör vi då?" frågar han. "Jag vet inte" säger jag. Vi pratar en stund sen kommer Sofie ut "Vad pratar du om? Vadå spela?" säger hon. Jag suckar och lägger på samtalet utan att säga något till Seike. "Ska du svara eller?" suckar hon. Jag tittar på henne "Inte din sak att veta" svarar jag. Hon suckar "Du vet inte ens vad du säger" säger hon. Jag klättrar vidare i trädet och upp på hustaket. Hon suckar "kom ner, det är mat idiot" säger hon och går in. Jag lägger mig ner på hustaket och hänger mig över kanten och hänger upp och ner och tittar in igenom fönstret. De har börjat äta men ingen ser mig, Sofie sitter framför mig med ryggen vänd mot mig. Jag fnissar och andas mot rutan och börjar rita på den, "B,a,k,a" säger jag tyst för mig själv när jag stavar det och ritar streck från ordet runt om henne. Philip får syn på mig och suckar men skrattar, "vad?" säger mamma och Emelie i kör och ser mig och börjar också skratta. "Vad skrattar ni åt? Vad är det som är så kul?" säger Sofie. Hon vänder sig sen om och ser det jag klottrat på fönstret och stirrar argt på mig, jag skrattar och tittar på henne. "Du är ju inte klok" säger hon argt. "du är ju en baka" skrattar jag. "Dummer" säger hon argt. "idiot" säger jag. Tillslut suckar mamma "sluta nu båda 2, och nu kommer du ner från taket" säger hon och tittar sen på mig. Jag hoppar ner från taket och går in och sätter mig ner vid bordet bredvid Philip, mamma lägger upp mat åt mig och suckar sen. "Jag har ju sagt att du inte får vara på taket" säger hon. Jag äter och tittar på henne, "Du måste nog föränkla det så han fattar" suckar Sofie. "Sluta nu" säger Philip argt och tittar på henne. Hon dricker och tittar på honom "Vad? Jag gav bara ett förslag, jisses" säger hon och dricker. Jag tittar på dem och äter, efter en stund suckar Emelie. "Kan vi inte planera festen istället för att bråka?" säger hon och suckar. Mamma nickar "Jo såklart" säger hon. "Vilken fest?" säger jag och äter. "Din 18:års fest, har du redan glömt den?" säger mamma och tittar på mig. Jag skakar på huvudet "Eller jo det kanske jag gjorde" säger jag och äter. "Vi skulle kunna ha hawaii tema på maten" säger Emelie och ler. "hur menar du? Det låter spännande" säger mamma och ler. "Jo man har en en grönsak och virar in den i bacon och steker den i ungnen" säger Emelie och äter. "I ugnen? Då blir den inte krispig, men vill ha den sladdrig" säger mamma och äter. Emelie suckar och försöker förklara, "Jag vill ha Sushi" säger jag och tittar på dem. De fortsätter prata och jag säger det igen, "Lugna did hjärtat, vi fixar sushi åt dig" säger hon. "Det är min fest, jag vill ha sushi" säger jag och äter och tittar på dem. "Ja vi fixar det, jag lovar" säger mamma. 

Efter ett tag har vi ätit och diskuterat klart och Emelie och Philip dukar av bordet. Jag sitter kvar och tittar omkring, mamma sitter i soffan och tittar på tv och Sofie gick till sitt rum. "klockan är 23:00, jag tror det är dags för Yohio att sova" ropar Emelie från köket. "Jag är inte alls trött" säger jag och börjar gäspa. Philip går till mig och sätter sig på huk bredvid mig "Nehe, varför gäspar du då?" skrattar han. "Det gör jag inte alls" skrattar jag men gäspar mer. Han ler och tar mig till mitt rum "byt om, jag kommer snart" säger han och går ut. Jag byter om och lägger mig i sängen. Han kommer tillbaka efter en stund och stoppar om mig med täcket. "Hej då" säger jag och tittar på honom. Han suckar "Hej då säger man när man går, vi ska ingenstans. Det är Godnatt" säger han och stoppar om mig. "Det vet jag väll" skrattar jag. Han smeker mitt huvud och går sen mot dörren, "Vi ska ingenstans" skrattar jag. "Hej då" säger jag sen och skrattar. "Hej då" skrattar jag sen. "Yohio sov nu" säger han och tittar på mig och släcker. Jag skrattar men somnar sen. 

Jag vaknar nästa dag och tittar mig omkring, jag sätter mig sakta upp i sängen och gäspar. Jag tar sen på mig kläder och går ner, "Åh godmorgon, jag skulle precis väcka dig" ler Philip. Jag nickar och gäspar och sätter mig vid bordet. Efter en stund kommer Sofie in och ger mig frukost, jag tittar på det sen på henne "Men jag är inte hungrig, kan jag inte få bara juice?" säger jag och tittar på henne. Hon tittar på mig "Men du måste äta" suckar hon. "Men jag är inte hungrig, jag vill bara ha juice" säger jag och tittar på henne. Hon suckar och ställer sig bredvid mig och försöker tvinga i mig maten "sluta! Jag är inte hungrig" skriker jag och försöker titta bort. Hon fortsätter och jag försöker putta bort henne "Philip" ropar jag. Han kommer in och tar bort henne "Vad gör du?" säger han och tittar på henne. "Du sa ju att ge honom frukost men han ville inte äta" säger hon och tittar på honom. "Ska du tvinga i honom bara för det?" säger han och tittar på henne. Hon suckar "Men du sa ju..." säger hon och tittar på honom. "Gå nu" säger han. Hon suckar argt och går till sitt rum, han tittar på mig "Hur gick det?" säger han. "Bra men jag är inte hungrig" säger jag. Han tittar på mig och nickar sakta och går till köket och kommer tillbaka och ger mig juice. Jag tar glaset och dricker det, efter en stund har jag druckit upp och jag går ut. Jag tittar mig omkring och skrattar sen och springer omkring. Philip går ut och tittar på mig och suckar och går sen in. Jag skrattar och kommer sen på att jag skulle se Seike och de andra idag, trots att jag inte får gå själv och inte hittar själv så springer jag mot stan. Jag springer men stannar och ser deras buss trots att jag inte är nära stan. Jag springer till bussen och knackar på dörren, dörren öppnas och där står Seike. "Hej, så du kom i alla fall" säger han och ler. Jag nickar och skrattar och följer honom med in i bussen. Vi går in och på sofforna sitter Ray, Linder och Jenziih. "Sa inte du att han inte kunde komma?" skrattar Ray. "jo men det verkar som att jag hade fel" skrattar Seike. Jag sätter mig ner och han ger mig en gitarr, "Så vi börjar spela från där vi sluta" säger Seike och ler. De nickar och börjar spela och jag spelar efter, vi spelar och har det riktigt kul. Timmarna går och vi fortsätter spela, tillslut slutar vi. Vi sitter och pratar och jag börjar sen skratta och titta mig omkring. De tittar på mig "Vad är det?" frågar Seike. Jag skrattar och springer ut och det regnar och jag skrattar. De följer efter och tittar på mig "kom in, du kommer bara bli blöt" ropar Seike. Jag skrattar och springer omkring men ramlar ner i en lerpöl och skrattar. Seike går ut och hjälper mig upp, jag skrattar och tittar på honom "Kan inte vi göra något kul?" skrattar jag. 

Jag hör sen en bil komma och ut springer Philip och går mot mig "Vad gör du här? Varför sprang du iväg?" säger han oroligt. "Jag fick Seike's nummer så vi kunde träffas och spela" skrattar jag. Philip suckar och håller tag i min hand "Jaha, men sa jag att du fick det?" säger han. Jag tittar på honom men säger inget, han suckar och tittar sen på Seike. "Förlåt för allt det här, han kan vara riktigt jobbig ibland" säger han. "Det är lugnt" säger Seike. Philip nickar och tar hem mig, när vi kommer hem ställer han mig vid dörren. "vänta här så hämtar jag handduk" säger han och skyndar upp. När Sofie och mamma ser mig så stirrar de på mig, "Men vad har du gjort nu?" säger mamma. "Jag har bara haft kul" skrattar jag. Sofie suckar "Typiskt dig" säger hon. Efter en stund kommer Philip med en handduk och torkar av mig. "Så nu, mot badrummet" säger han. Jag följer med in i badrummet och byter om och sätter mig i badkaret och Philip tvättar av mig. Pågrund av olyckan så behöver jag hjälp med ganska mycket, jag vart alvarligt skadad under olyckan. När jag har badat virar han in mig i en handduk och jag byter sen om till andra kläder. Jag ligger sen i sängen och tänker lite på det som hände under dagen, men det jag inte visste var att innan Philip sprang till mig då han hittade mig hos Seike var att Philip såg en av bandet's makeup artister och frågade vart jag var och att han vill träffa henne igen. 

Så det var avsnitt 2 av Family Trouble

Hoppas ni tyckte om den^^

//Jonna