Konnichiwa!

Här kommer del 9 av Family Trouble^^ 

Philip's Perspektiv

Jag åker iväg och kommer fram till Seremedy's buss efter en stund och går ut och ser Kitty och går till henne. "Hej Philip, vad gör du här?" säger hon och ler. "Hej Kitty, jag behövde bara komma bort från familjen en stund" säger jag och sätter mig ner bredvid henne. Hon nickar "Men Yohio då?" säger hon. Jag suckar och ställer mig upp "kom här" säger jag. Hon tittar på mig men ställer sig upp och följer med mig, jag börjar gå mot sjön "Jo jag gick hit för att jag behövde komma bort från honom" säger jag och suckar. Hon tittar undrande på mig "varför?" säger hon. "Jag vart bara trött på honom men jag älskar honom fortfarande. Han är ju min bror" säger jag och tittar på henne. Hon nickar och sätter sig sen ner på gräset "kom" ler hon och klappar sig själv på benet. Jag ler och sätter mig bredvid henne "Lägg dig ner" ler hon. Jag lägger mig ner med huvudet på hennes knä och tittar på henne "Om du skulle vilja ha något, vad skulle det vara då?" ler hon. Jag tänker "Ett nytt hus till familjen då vårat är gammalt och trasigt. Till Emelie ett jobb så hon kan tjäna pengar, till Sofie ett bättre humör" säger jag och tänker lite mer. "Till mamma en ny kärlek och en ny hjärna till Yohio" säger jag sen. Hon tittar på mig "Till dig då?" säger hon. Jag tittar på henne "om du bara tänker på dig själv och ingen annan" säger hon. Jag tänker och suckar "Jag vet inte" säger jag. Hon tittar på mig och smeker mig på huvudet. 

Yohio's Perspektiv

(ser ut som på bilden)

Jag sitter på verandan och kastar boll med Luna, hon springer och hämtar bollen och kommer tillbaka med den och viftar glatt på svansen. Jag ler och klappar henne och kastar iväg bollen igen, Luna skäller och springer glatt efter den. Jag ler och tittar på henne, hon kommer sen tillbaka och lägger sig bredvid mitt knä och gäspar. Jag ler och klappar henne och tittar mig omkring och suckar "Vart är han?" säger jag tyst för mig själv och suckar. Luna tittar undrande på mig och lägger huvudet på sned. Jag tittar på henne och lyfter upp henne och kramar henne, hon tittar på mig och slickar mig i ansiktet. Jag ler och skrattar lite "Du är den enda som förstår mig" säger jag och ler lite. Hon tittar på mig och skäller och viftar glatt på svansen. Jag ler och klappar henne och ställer mig sen upp för att gå in. Jag öppnar dörren och går in med Luna efter mig, jag tittar mig omkring. Sofie sitter vid bordet och gör läxor, mamma ser på tv och Emelie fixar i köket. Jag tittar på mamma "Har han kommit tillbaka?" frågar jag. Hon tittar på mig och skakar på huvudet "Det har han inte" säger hon och suckar. Jag nickar sakta och sätter mig ner på soffan och tittar ner "Varför måste jag vara så jobbig?" säger jag och suckar. "Men lilla hjärtat, du är inte alls jobbig" säger mamma och kramar mig. Jag tittar ledsamt ner och suckar "jo det är jag visst, jag är jobbig och en idiot" säger jag ledsamt. Hon tittar oroligt på mig "Varför säger du så helt plötsligt?" säger hon orolig. Jag tittar på henne ledsamt "För att på senare tid när jag blir sådär så åker han alltid iväg och lämnar mig" säger jag ledsamt. Hon suckar ledsamt och håller om mig, Sofie tittar upp på oss "Det är sorglig men sannt" säger hon lesdamt och tittar på oss. Mamma tittar upp på henne "Sofie!" säger hon. "Vad? Jag håller ju med honom om att det är sorglit" säger hon. Jag tittar upp på dem och springer snyftandes in på mitt rum och låser min dörr. Mamma springer till mitt rum och knackar på dörren "Yohio? Snälla öppna" säger hon oroligt. Jag snyftar och tar några saker och packar det i min rosa väska och öppnar fönstret och hoppar ut och klättrar ner från trädet och springer iväg. Jag snyftar och springer så fort mina ben orkar bära mig *De behöver inte mig, jag är bara ivägen* tänker jag och springer. Jag stannar sen och tittar mig omkring och jag vet inte vart jag är. *Seike's buss är väll, ditåt?* tänker jag och tittar åt höger. "Eller var det åt vänster?" säger jag tyst och tittar åt vänster. Jag tänker en stund men går sen åt höger, det börjar mörkna och jag vet inte om jag har kommit närmare deras turnsé buss eller längre ifrån. Jag sitter mig ner på en sten i skogen och tar fram en dricka och dricker lite. Det börjar blåsa kallt och jag tittar mig omkring. *Jag ångrar mig, jag vill tillbaka* tänker jag ledsamt och ställer mig upp och börjar gå. Jag hör sen någon bakom mig "Philip?" säger jag och vänder mig om och får ett slag i huvudet och allt blir svart. 

Så det var del 9 av Family Trouble

Hoppas ni gillar den^^ 

//Jonna

 

j lönnkvist

25 april 2015 21:07

Stackars Philip o stackars YOHIO
men hallå vad händer....

Johanna

26 april 2015 12:51

Ja nu händer det mycket :O

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!     Idag den 20/9 2014 så hade Seremedy sin sista konsert. Det är 2 år sen idag, kan verkligen inte fatta att det redan har gått 2 år. Jag saknar dem så sjukt mycket :(    Men konserten var så magisk, underbar men ändå så sorlig...

Konnichiwa!   Genki desu ka? Genki desu^-^     Vad vill ni läsa här på bloggen?^^ Har lite idé torka just nu :/    Vill ni ha nyheter om YOHIO och hans band DISREIGN? Läsa noveller? Fakta om YOHIO? Ja vad vill ni läsa här?^^   Komme...

Konnichiwa minna!   Genki desu ka? Genki desu^-^   Förlåt för att jag har varit borta så mycket, men jag har varit så upptagen med skola och allt :0 Men nu är jag tillbaka^-^     I tisdags så skrev YOHIO en riktigt rolig nyhet på inst...

Konnichiwa!   Här kommer del 3 av One Litre of Tears Special   Hoppas ni gillar den ^-^    Sakura's Perspektiv   Jag tittar upp på himlen sen på Mizaki "Jag minns också när Yohio's familj hade bjudit mig på bröllop" säger jag och ler....

Konnichiwa!   Här kommer del 2 av One Litre f tears special   Hoppas ni gillar den ^-^    Sakura's Perspektiv   Jag står kvar på sjukhustaket och tittar upp mot himlen, jag har tårar i ögonen och Mizuki sitter i rullstolen bakom mig. ...